Sveriges arbete för fred på jorden

Sverige har under många år haft en framträdande roll i världen för att få slut på olika konflikter i världen och det finns många svenskar som varit delaktiga i arbete med fredsprocesser genom tiderna men vi börjar med att titta vad Sverige varit delaktiga i dom senaste åren under deras tid i säkerhetsrådet. Om vi börjar med Sydsudan så fick vi under Sveriges tid som ordförande i rådet till ett viktigt beslut som innebär ett viktigt steg i riktningen mot fred genom att rådet antog ett vapenembargo och budskapet är tydligt att konflikten i landet ska hitta politiska lösningar på alla dom problem som finns. Cypern har tack vare Sverige insatser i rådet fått ett utökat mandat för insatsen av FN och fredsprocessen där innefattar numera även mer förtroendeskapande åtgärder med bland annat ett svenskt initiativ för dialoger mellan religiösa grupper. Fredsavtalet i Colombia hade ett kritiskt skede och rådet som var enat sände en klar signal om att hjälpa till och stödja så mycket som möjligt och om jag ska vara helt ärlig så har jag inte direkt så stor koll på denna process som pågår där eftersom det inte är något som direkt synts i media så mycket. Ett annat land som det talats mer om är Nordkorea där Sverige och rådet låg bakom att det genomfördes ett samtal i rådet mellan USA och Nordkorea då landets båda utrikesministrar träffades och detta möte var starkt bidragande till att ytterligare samtal har skett mellan dom båda länderna samt samtal har skett mellan nord och Sydkorea och stora framsteg har gjorts i den processen och förhoppningsvis kan vi snart få ett slut på den konflikten i världen.

Syrien

Syrien är ett annat land som diskuterats flitigt i rådet och Sverige som har ett speciellt ansvar dom humanitära frågorna i landet och tack vare bland annat Sveriges arbete har det tagits fram 2 nya resolutioner och som mycket bidrog till att tanken på barnens utsatthet i denna konflikt kom upp på agendan samt att det beslutades om FN:s politiska arbete med en konstitutionell grupp där kvinnors deltagande ska vara viktigt. Etiopen som under lång tid haft ett nära samarbete med Sverige där bistånd sänts redan tidigt på 1900 talet har varit i krig med grannlandet Eritrea och när parterna såg till att underteckna ett avtal såg Sverige till att säkerhetsrådet ligger bakom denna utveckling för dom båda länderna och att stöd ska ges till båda länderna för att fredsavtalet ska kunna uppehållas. Man har även fört upp diskussioner om att dom sanktioner som finns mot Eritrea ska upphöra så fort som det är möjligt för att ge landet en snabbare möjlighet att bygga upp landet igen. Libyen är ett annat land där Sverige verkat för att den politiska processen ska gå i rätt riktning och framför allt att arbetet av den FN utsända ledaren med valförberedelserna ska kunna genomföras under ordande former. Det finns fler länder som Sverige varit med och förhandlat om och i nästa blogginlägg tar vi en titt på dom.

SIDA och dess biståndsverksamhet del 2

Vi tar en fortsatt titt på hur Sverige spelar en stor och viktig roll i världen med olika typer av hjälp för att förbättra villkoren i många av världens mindre rika länder som saknar allt det bra som vi i Sverige har vant oss vid och numera ser som en självklarhet. Personligen tror jag att det är lätt att bli blind och uppfatta vissa förändringar som sker i vår tid nu som något dåligt och att det går utför för Sverige men sanningen är att vi fortfarande tillhör ett av dom bästa och rikaste länderna i världen och självklart behöver vi tag i några av problemen för att fortsätta ha samma nivå även under kommande år. Med det sagt så fortsätter vi ta en titt på SIDA:s arbete från 1980 talet och framåt och det första vi ser är att länderna i väst började stödja strukturanpassningsprogrammet som togs fram av världsbanken. SAP som det även kallas togs fram som ett resultat av att dom länder som bistånd började anta en mer antiliberal form samt att det pågick en skuldkris men detta program var inte långvarigt då många av världens biståndsföreningar var väldigt kritiska till detta program. Ett nytt program togs fram som kallas PRSP, Powerty Reduction Strategy Papers och hjälpinsatserna som gjordes var än mer inriktade till att förbättra vård och utbildning och antalet länder som fick bistånd ökade till nästan 125 stycken men även synen på miljöarbetet fick en ännu en omställning och skulle inkluderas i helheten av hjälpen.

SIDA och dess biståndsverksamhet

1990 fick vi se ett stort antal förändringar tack vare att Berlinmuren hade fallit i slutet av 1989 och med den förändringen i östra Europa fick arbetet med bistånd en ny inriktning och det ansågs så pass viktigt att Östeuropa hjälpen skulle få en egen ekonomipost för att hjälpa dessa länder att komma ikapp Västeuropa. Under 2000 talet och till nutid har vi inte fått se några större förändringar men det finns 2 skillnader i Sveriges sätt att se på arbetet med bistånd då vi för det första numera hjälper mindre länder än förut och samtidigt har kontrollen över hur dessa biståndspengar använts ökat. Denna utveckling är mer logisk i mina ögon då det nog är bättre att se till att skattepengar som vi använder för att hjälpa andra länder verkligen hamnar till att bygga upp länders välfärd och inte i lokala politikers fickor vilket är ett stort problem inte bara i mindre länder i Asien eller Afrika utan även inom flera av dom före detta Öststatsländerna där korruption bland företag och politiker är ett relativt stort problem i arbetet med att förhindra fattigdom och andra problem som dessa länder har. Det är väl värt att nämna att PRSP är också numera väldigt ifrågasatt och frågan är hur arbetet med bistånd till länder kommer förändras och förbättras i framtiden då det inom Europa finns det ett antal orosmoln som kan komma att påverka hur framtidens arbete med bistånd kan komma att se ut och beroende på hur utvecklingen blir under 2020 talet.

SIDA och dess biståndsverksamhet

Sverige har under många år arbetat för en bättre värld och bidragit med pengar till olika områden i världen för att förbättra villkoren på plats i just dessa områden och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete är en statlig myndighet som arbetar med just dessa frågor, SIDA som det förkortas ligger direkt under utrikesdepartementet och arbetet med att förbättra världen görs ofta i samarbete med olika välgörenhetsorganisationer där insatserna finansieras tillsammans. Sveriges riksdag har beslutat att 1% av BNI ska gå till dessa olika projekt och Sidas val av projekt utgår från var insatsen kan hjälpa till mest och kan se olika ut beroende på platsen och vilken typ av insats som behövs och detta arbete har gjorts sen 1965 då just SIDA bildades. Sveriges historia med bistånd till andra länder påbörjades dock tidigare än så och redan under 1800 talets andra halva skickades missionärer ut till bland annat nuvarande Etiopen för att bedriva sjukstugor och skolor med starka inslag av utlärande av kristendomen. Detta arbete fortsatte på samma vis ända till andra världskriget där Sverige var neutrala och inte deltog i några direkta krigshandlingar utan arbetade främst med att hjälpa flyktingar från dom nordiska och baltiska länderna. Efter kriget upptogs arbetet med bland andra Etiopen men det startades även olika projekt med studentutbyten samt föregångaren till Sida såg sin start i och med att centralkommiten för svenskt bistånd till mindre utvecklade områden bildades och den var ett samarbete mellan våra folkrörelser och staten och än en gång stod Etiopen för mottagandet av bistånd men även Pakistan fick en hel del hjälp. Under 1950 var debatten om bistånd intensiv men det diskuterades inte så mycket om vilka man skulle hjälpa utan om hur mycket biståndet skulle få kosta. Tillsammans med folkrörelserna anordnades det insamlingar under parollen Sverige hjälper under den andra halvan av 1950 talet.

SIDA och dess biståndsverksamhet

På 1960 talet var det framförallt statliga insatser som gjordes utan inblandning från dom olika rörelserna och efter att den nybildade nämnden för internationellt bistånd bildats 1962 men efter stora problem i organisationen bildades SIDA som fick mycket mer resurser än tidigare för att kunna hjälpa ännu fler länder. Det var en del stora förändringar i världen under 1960 talet, framförallt på den afrikanska kontinenten då flera länder blev självständiga och för att kunna främja höjningen av de fattiga folkens levnadsstandard antog riksdagen en proposition som innebar att det berömda 1% målet skulle uppnås. 1970 talet såg en fortsatt utökning av biståndspengarna och under den andra halvan uppnåddes målet men arbetet som pågått med inriktning på att bygga upp viktiga samhällsfunktioner som bland annat skola och sjukvård fick sig en törn då man insåg att det inte var så enkelt att bara överföra den västerländska modellen till Afrika och man började nu prata om att biståndet skulle vara på mottagarens villkor samt man började inse att fattigdomen bidrar en hel del till olika miljöproblem vilket behövdes tas med mer i arbetet för att kunna få effekter som verkligen skulle kunna bestå för en längre tid.